Förvirring

Somnade som vanligt ett par timmar för sent, blir alltid så på söndagen, speciellt om jag sover med sällskap. Pratade om sommaren igår, om stugan som jag ska försöka låna, om sol, bad och cykling. Måste se till att ha parasoll till dess så att det funkar.

Sitter på jobbet nu och tar en paus från överrapporteringsskrivandet. Känns både skönt och sorgligt att det börjar närma sig slutet. Om 28 dagar lämnas boendet över i privat regi till en annan arbetsterapeut och bemanningen av paramedicinare kommer att sjunka. Det är klappat och klart och ingenting att göra något åt.

Det ska bli skönt att göra något annat, kanske hittar jag lusten till mitt jobb igen. Samtidigt så är det skrämmande att lämna ifrån mig det jag vet om, det som jag har jobbat med ett bra tag nu, längsta placeringen jag har haft.

Jag har ingen aning om vart jag kommer hamna, vad jag kan förvänta mig och kan jag ställa några krav? Har ingen aning om när det kan tänkas att jag får reda på det heller. Det hade varit lite skönt att vara pool eller flexare ett tag, slippa allt det där extra ansvaret som hela tiden byggs på och blir större och mer. Att bara kunna koncentrera mig på en arbetsuppgift och slutföra den och lämna över hade varit väldigt skönt.