08 augusti 2008

Du fattas mig

Jag önskar att jag hade orden
att beskriva den sorg som jag bär

Tomheten som fyller mitt hjärta
väger tungt för vart slag

Det finns stunder då mina steg lättar
solen söker sig fram mot mitt ansikte
för en stund tror jag att jag klarar detta

Jag minns,
i ett slag är allt tillbaka
aldrig mer ska orden flöda mellan oss
aldrig mer ska stödet du gav komma min väg
aldrig mer, aldrig mer

Du fattas mig
och jag är vilse

1 kommentar:

Anonym sa...

vackert skrivit!